Märkligt att pepparkaksbaket spårar ur varje år?!! Snuskiga gubbar, yppiga gummor, kåta bockar och hästar och grisar som förökar sig!!!!
Kan vi bjuda på dom här??

Fredag för mig är en skön känsla i kroppen. Hela helgen ligger och väntar, ledig!!!!

Fredagsmys och mjukiskläder, god mat, familjen, tända ljus, brasan ...myyys!

Men alla har det ju inte så.

Jag skulle vilja ta med mig en hoper ungar hem. Krama om dom och finnas där för dom...

Jag ser hur en del barn inte vill gå hem från skolan, längtar till måndagen, bävar inför jullovet ...

Det här finns på alla skolor, överallt!

Barn som är otrygga!

Det gör mig så himla ledsen.

Jag gör mitt bästa för att skoldagarna ska kännas trygga, roliga, spännande och mysiga. Jag hoppas att jag kan ge barnen någon form av stabilitet. Men jag är dålig på att lämna jobbet på jobbet - jag tar med mig känslorna hem, tänker på det när jag lägger mig...hur mår hon? hur har han det?

Jag har i alla år försökt att lämna jobbet kvar, men det går inte helt och hållet.

Jag sänder en tanke och önskan till dig som läser detta:

Om du ser ett barn som är ledsen, ensam, osäker ... kan du då sträcka ut en hand, säga ett vänligt ord, bjuda på en kram??? trots att det inte är ditt barn!?

Gör det!!

Alla barn är värda det!

Nu till något mycket roligare! (tvära kast)

Jag ska nu åka hem och tillsammans med mina döttrar ge mig i kast med det årliga pepparkaksbaket!

Det blir gubbar och gummor, hjärtan och stjärnor ... men också ett pepparkakshus, förstås!

Här är några hus som jag funderar på att härma:

Eller hur?!!!

Strupen snör ihop sig, snoret stelnar och kinderna blossar!
Det är kallt!
Att rastvakta idag kändes som ett straff. När vi kom in svepte jag en kopp kaffe och jag, Bjarne och ungarna dansade friskt till Jean Banan...hm...
Hörde om mildväder till helgen...kan det stämma?